Angeldevil

Tänk om man varit en kändis, då hade det inte spelat nån roll vad för onödig dynga man skrev i sin blogg, man skulle ha tusentals folk som läste bloggen ändå, om det så stod en hel roman eller bara en meningslös rad.
Vad säger att kändisar har mer vettigt att skriva om än en "vanlig" person?
Visst det händer ju garanterat mer i en kändis liv än vad det gör för oss andra, men hur intressant och hur viktigt är egentligen det för oss andra att veta vad som händer i deras liv?
Förmodligen så hade de där kändisarna inte haft fler läsare än vad vi "vanliga" bloggare har om dom inte varit just kändisar.
Deras ord hade nog varit lika betydelselösa som dom här orden i min blogg.
Men givetvis hoppas jag att inte mina ord är helt betydelselösa för alla som läser här.
Någon kanske gillar mina tankar om saker och ting och kanske till och med tycker lika.
Vore ju skoj i så fall.

Vad många tjejer är desperata och egoistiska.
Inte alla, men många.

Läste en diskussion två hade då en tjej på runt 20 år ville ha barn men struntade i om hon fick uppfostra ungen själv bara hon fick ett barn för hennes biologiska klocka tickade och att hon velat haft barn länge.
Killen som satte på henne skulle tydligen få skylla sig själv om han doppade kuken i henne och om hon fick barn som hon så gärna ville ha.

Jag blev nästan förbannad då jag läste det dom skrev om. Hur kan man vara så grymt egoistisk och bara tänka på sig själv och vilja ta första bästa bara för att få en  unge och sen skita i om hon får ta hela ansvaret själv eller inte.
Det är inte enligt mig rätt mot barnet.

Ett barn anser jag i alla fall att man skaffar med någon man verkligen älskar som man förhoppningsvis har tänkt att ha en framtid med.
Visst det kan ju ta slut av olika skäl, men när man väl bestämt sig för att skaffa ett barn så har man ju faktiskt inte tänkt att det ska ta slut utan man har planerat den lille för att man vill leva ihop som en familj.

Sen läste jag någons blogg då hon skrev om att hon och hennes killkompis var singlar båda två så hon funderade på att uppgradera honom till lite mer än vän, lagom länge tills det blivit ett litet barn av det hela.
Bara det var ju helt sjukt.

Jag vet folk i min närhet som också är helt desperata efter barn. Och säkerligen skulle ta första bästa kille bara för att få en unge. Men sen skita i om pappan är med i bilden eller inte.

Nä, det är förjävligt mot barnet, var inte så egoistiska, det är ett liv det handlar om inte en docka.
Och beslutet om barn ska inte enbart tas av tjejen bara för att hon är desperat, killen ska också få ha nåt att säga till om.
Ni är ju två personer som hamnar i säng.

Satt just och funderade på sex.
Borde inte det på sätt och vis vara bättre att ha sex med någon som man känner väl än att ha sex med massa olika från gång till gång som man inte känner eller vet något alls om?
Man borde väl slippa rykten på så vis?
För om det är nån man känner väl så borde ju det ligga i personens intresse att inte snacka om det med allt och alla med tanke på att man är vänner.
Om man har sex med nån man inte känner så kan det ju bli så att den går och snackar hej vilt om att vi haft sex och på så sätt är ryktet igång.
Vad vet jag? Det var i alla fall bara en tanke som slog mig precis nu.

Fast och andra sidan kan ju vänskapen bli förstörd om man har sex med nån man känner.
Fast i mitt fall då jag hade sex med nån vän förlängesen så förstördes inte vänskapen.
Det var ju bara sex, inga känslor, merän vänskapliga.

Det var bara några funderingar jag hade som dök upp i huvudet från ingenstans typ.
Vad säger ni om saken, skulle vara roligt att höra andras åsikter.

Jag kan bara inte låta bli att småle varje gång jag får frågan om det är nåt på gång mellan mig och min vän av det manliga könet.
Dom lär ju tack vare att jag inte kan låta bli att le tro att det är nåt på gång i alla fall, och att jag ljuger.
Folk har sånna förutfattade meningar så det är inte klokt, bara för att man umgås mycket, lagar mat ihop och kollar på film.
Folk får väl tro vad dom vill, mig stör det inte, bara rätt roligt att höra deras frågor.
Jag vet ju vad som är sant och svarar därefter men mitt leende får dom väl att tro nåt annat men det är ju deras problem.
Inte mitt.

Men jag har faktiskt ljugit för nån att det är nåt mellan min vän och mig. Personen i fråga trodde mig inte när jag sa att det inte var nåt så tillslut blev jag så less på att hela tiden berätta för människan att det inte var det så jag spelade med.
Så till den personen är jag ihop med min killkompis.
Den dumme jävlen gick på det.

Senast igår fick jag frågan om det var nåt på gång mellan mig och min vän, det var min jobbarkompis, den bättre av dom som frågade bara för att hon hörde honom och mig snacka om att laga mat ihop och att hon vet att vi umgås mycket.
Men hon fick också samma svar som dom andra.

Som sagt var, folk får tro vad dom vill.
Jag tycker grymt bra om personen i alla fall och tänker inte sluta umgås med honom bara för att folk får för sig både det ena och det andra.
Säkerligen funderar dom på om vi har sex också men så är inte fallet.
Vi är bara vänner.

Så fick jag ta massa skit häromdagen för saker jag inte var skyldig till.
Först när jag fick höra gnället om vad det gällde så sa han "sist " sen när jag sa att jag inte ens var där vid den tidpunkten så letade han ju fram vilket datum det gällde, för tre veckor sen.
Men jag nekade även då, för jag vet att det inte var jag som gjorde nåt fel.
Men han hade ju frågat tant fjäsk och hon var det inte hade hon sagt så då blev det ju bara jag kvar för haggan hade ju inte fixat med filmerna.
Men haggan hade fixat märkningen på dom där nyheterna med en lapp "nyheter" och även satt på en "topplista"- lapp på samma film, vilken jag tog bort, "topplista"-lappen alltså.
Det enda jag gjorde som haggan inte klarar av var att lägga in filmerna i datorn plus att jag möblerade topplistans filmer. Och satte på lappar på dom, med "topplista".

Sen sa haggan till mig att jag skulle ta ner filmerna på den översta raden där nyheter står så då kollade jag hur många filmer hon hade märkt upp och tänkte inte på att det var dubbla av vissa filmer så jag tog ner alla elva filmer på den översta raden och lät det vara helt tomt där.

Sen när tant fjäsk kom så härjade hon om var lapparna som ska stå bakom filmerna var och så när hon hittat dom gick hon och satte ut dom där och så blev det några filmplatser över så då satte hon upp andra filmer igen så att raden skulle fyllas.
Och på så vis fick jag skulden för att hon inte satt på några "nyheter"-lapar på dom fimerna hon tog upp så att dom skulle fylla ut raden.

Jag bara avskyr att bli anklagad för saker jag inte är skyldig till. Så då var ju tjaffset igång igen mellan mig och chefen.
Vägrar bara låta han tro att det var mitt fel att det fattades lappar när det inte var det.
Men hans rövslickande favorit gör väl aldrig fel enlig han så henne skulle han väl aldrig ens börja tjaffsa med om hon så gjorde fel mitt framför ögonen på honom.

Min chef är kass, han tror själv att han behandlar alla lika men det kan man ju säga att han inte gör.
Mig blir han vansinnig på och kläcker ur sig kommentarer som han inte skulle gjort till nån av dom andra.
Till exempel jag då jag missade på en antenn, då var jag "dummare än tåget".
Hade nån annan råkat missa på samma sak så det kostade honom pengar hade han aldrig vågat  säga så.

Häromdagen hade en missat på ett släp så att han kanske inte får in sina 1500kr då fick man inte höra honom gapa om att hon skulle va uppmärksam och allt vad det är han häver ur sig till mig om det är nåt.
Men då jag missade på en hall på typ 200kr som han gick i förlust med, då tyckte han det ju var konstigt att jag inte kunde hålla reda på en person.
Men det är väl inte lätt att hålla reda på en person då det går in och ut flera hundra om dagen där men ett ansikte skulle man tydligen komma ihåg bland folkmängden.

Likadant har jag många gånger glömt att stänga av telen så att jag har den på knappt hörbar ringsignal, då gnällde han om att den inte skulle vara på, på arbetstid.
Men när rövslickarn har sin på och det ekar i hela lokalen då hon få sms eller då den ringer då går det inte att säga till att den ska vara avstängd.
Sjukt konstigt.
Surfa på nätet får alla andra göra utom jag också. Konstigt att alla andra får göra vad dom vill men inte jag.

Det här var bara några exempel på hur olika han behandlar oss. Fast som han sa en gång då jag nämnde något om rättvisa, då fick jag höra "på en arbetsplats ska det inte vara rättvist, men i en skola ska det vara det".
Så lite av det förklarar väl varför han är som han är.

Något som jag tycker är helt fel är när han går och snackar om andra anställda till oss andra. Vi har ju inte med alla saker att göra som han berättar för oss om andra.
Jag skulle aldrig kunna säga nåt till honom för då skulle de andra också veta om det sen.
Nä en bra chef snackar inte om andra anställda till resten av dom anställda.

När inte ens chefens ena barn tror att han är en bra chef så är det illa.
Och chefens ena barn har så rätt.

Hade det inte varit för pengarna hade jag inte gått dit. Men nu behöver jag pengar så går dit och gör det jag ska för den sakens skull.
Att pengar kan styra så mycket. Jag är schysst och ställer upp så fort det är nåt, men borde inte för jag får ta så mycket skit som jag inte ens förjänar.

Och han klagar på att jag inte kan ta en tillsägelse, vad konstigt när jag vet hur han är mot dom andra han jamsar med. Inte så konstigt att jag blir arg och sur och tjaffsar tillbaka då. Den dagen han ändrar sig och behandlar mig likadant som han behandlar dom andra, då ska han allt få se att jag visst kan ta en tillsägelse.
Han fattar inte att det handlar om hans attityd gentemot mig som gör att jag blir grinig och förbannad och tjaffsar tillbaka.
Men så tror han ju att han är felfri också.
Han gillar verkligen att känna att han har makt över folk har jag kommit på.

Hur motiverar man sig på bästa sätt när det gäller att gå ner i vikt?
Jag har börjat med saker men sen har jag tröttnat och skyllt på både det ena och andra för att det inte blivit av.
Ska man behöva gå och betala på ett dyrt gym för att man ska motivera sig?
Är det det som krävs för att man inte ska känna att man slänger pengar i sjön så man går dit för den sakens skull?
Själv är ju heller inte kul att göra saker. Känns ju som om att alla stirrar då.
Och pinsamt om man inte vet hur grejerna funkar.

Gå ut och gå är ju gratis men det ger ju ingen viktminskning så fort som jag skulle önska.
Visst det skulle nog ge mycket om jag lade om kosten och åt mindre portioner, men det är ju så gott med mat.
Det går inte låta bli att äta för mycket, sen är man proppmätt och ångrar att man åt lite till.
Och vågen går bara uppåt.

Någon sa till mig att ju mer man ville ner i vikt desto mer ökade vågen i stället.
Undra om det inte är lite sanning i det trots allt?
Verkar så för då jag åt lite nyttigt och uteslöt massa onödigt så ökade jag i vikt.
Då gav jag upp.

Så det jag behöver är lite tips på hur jag ska bära mig åt för att minska.
Visst det står tusen olika tips i tidningarna, men då ska man laga massa mat också och följa de mattipsen dom ger, det är inte alltid man har tid att laga mat. Och det är heller inte alltid det dom vill man ska äta ser gott ut.

Så ni som också försöker att gå ner i vikt och som är på väg ner, hur bär ni er åt?
Vore trevligt med massa tips så man kanske kan få sin motivation där igenom.

Då jag kom till jobbet så ropade chefen in mig och frågade varför jag rivit ur en sida ur boken. Och jag kläckte ur mig "Det hände en olycka"  men kunde ju inte låta bli att dra på smilbanden samtidigt.
Han lär inte ha trott mig men jag var snabb därifrån för att slippa ytterligare frågor.

Sen fick jag ytterligare frågan av den andra när jag kom ut och svaret fick bli den samma.
Tyckte inte att dom hade med att göra varför jag rivit ur sidan.
Ville ju bara dölja det jag skrivit när jag var förbannad på haggan som jag förstås var förbannad på igen när jag gick hem.

Kärringfan tror verkligen att man kan vara på två ställen samtidigt. Hon gick i taket på att jag inte hunnit saker.
Så det skulle hon komma ihåg till nästa gång som det så fint hette.
Jävla fitta.
Hon om någon vet att det kan vara mycket att göra så att det inte alltid man kommer ifrån och kan göra andra saker.
Så käften stängd borde hon ha.
Men nä hon ska ha nåt att tjaffsa om så fort hon får chansen.

Om hon tror hon ska lyckas knäcka mig så att jag slutar så tror hon fel, det hon gör mot mig kommer slå tillbaka på henne själv.

Helvete vad kärringen blängde på mig igår när jag kom till jobbet efter att jag sagt hej till henne.
Sen när jag var klar med det jag skulle då säger hon något som jag bara hatar "Ge hit nycklen". Alltså det är ordet "ge hit" jag inte kan med.
Det heter inte "Ge hit" om saker och ting enligt mig. Det är sånt som smårbarn säger innan föräldrarna lärt dom lite hyffs. Vilket hon den där aldrig fick lära sig.
Själv säger jag alltid "Kan jag få" om det är något jag vill ha.

Ska bli intressant att se vad jag får för fråga angående boken idag som jag rev ur en sid ur. Får väl skylla på att boken höll på att åka ner i golvet så att jag fick tag i ett blad så den revs ur.
Problemet är att då lär jag väl få frågan varför jag inte tejpade in den där sidan igen så då får jag väl dra ytterligare en lögn.
Får väl bli nåt i stil med att jag inte tänkte på det för att jag hade knycklat ihop den och slängt den redan.
Tror inte att någon går på det men värt ett försök.

Vill nämligen inte att chefen skulle se vad det stod där så jag rev ur den för den sakens skull. Det är tillräckligt med liv som det är på det där stället.
Och så är jag inte så populär hos chefen heller för den delen då jag anser att han behandlar mig så dåligt om man jämför med hur han behandlar alla andra. Så jag kan ju inte låta bli att säga vad jag tycker och det är då inget han uppskattar.

Varför gör folk sådana är modebloggar och lägger upp massa bilder på kläder,skor och sånt där tillhörande grejs?
Jag anser att det är rätt iq-befriade bloggar med massa bilder och kanske eventuellt nån text under bilden som säger vad det är på bilden, som om man som läsare inte ser det själv då vad bilden föreställer.
Vill man se något som har med mode att göra kan man ju alltid kolla i en katalog eller surfa in på nån sida där dom säljer kläder.

Är det bara jag som tycker att det är helt meningslösa och iq-befriade bloggar?  Hur har dom där bildbloggarna kunnat bli så poppis?
Visst, folk får ju lägga ut vad dom vill i sina bloggar precis som att jag skriver vad jag vill i min blogg, men det är inte kul att hamna i en sån blogg av en slump då man förväntar sig intressant läsning.
Ja, ni hajjar hur jag menar.

Jag har kompis som jag tror skaffat sig en ny tant i brist på sitt ex.
För så fort man pratar med honom så handlar det om hans ex och hur illa hon gjort honom och hur slampig och allt vad det nu är han kan komma på att hon är.
Men på sätt och vis tror jag inte att hon kommit över honom heller riktigt.
Hon ber honom dra åt helvete och grejer enligt han men ändå är det hon som är den som tjatar om att dom ska vara vänner efter ett tag igen och han går med på det utan tvekan.

Jag personligen fattar inte att dom inte bara skiter i varandra och går vidare.
Hon med sina olika dejter och han med eller utan den han har som tidsfördriv.
Det verkar inte som om att han har några äkta känslor för den nya tanten mer än på vänskapligt plan. Han säger aldrig något om sina känslor för henne mer än att det är trivsamt i hennes sällskap men det kan det vara i vänners sällskap också.

Nä det är nåt som inte stämmer där riktigt. Det är knappast något som man kan kalla äkta.
Man tycker att att han borde lägga energin på den nya i stället för att älta om sitt ex.
Han vill ju bevisligen ha exet i sitt liv fast han inte erkänner det för så fort det är om nåt så handlar det ju om vad hon vill och inte vill inte vad han vill.

Men han skulle ju aldrig kunna be henne dra åt helvete och säga att han inte vill se henne mer efter det hon gjorde mot honom, konstigt egentligen att nån kan ta det så lätt att någon var otrogen mot en.
Fattar inte hur han kan snacka så mycket skit om henne men ändå vilja ha henne  i sitt liv, men då heter det ju att han ska utnyttja henne lite så att hon kan skjutsa på honom ibland.
Säkert, vem försöker han lura?

Dom två förtjänar varandra och passar som handen i handsken ihop.
Ingen av dom kan ju släppa den andra så lika bra att dom blir ihop igen tycker jag.

Man kan inte annat än att bli förbannad när man kommer och ska ta sin jacka vid hemgång och den ligger slängd på golvet.
Det är inte första gången det inträffar när jag jobbat ihop med den där haggan att antingen jackan eller väskan ligger slängd då den enligt henne måste vara ivägen på nåt sätt.
Fast nu var det ju ett tag sen sist, så jag trodde verkligen att  hon lagt av med dom där barnungefasonerna vid det här laget.
Men tydligen och bevisligen inte.

Men idag fick jag ta mig fan nog så jag kunde inte låta bli att skriva att människan skulle bete sig vuxet och hänga upp jackan om hon nu var tvungen att flytta på den.
Kanske inte så bra att skriva det för då lär jag väl få den där chefen på mig om att jag skrivit det. Men det ger jag blanka fan i för jag anser inte att man slänger andras saker på golv.
Jag skulle personligen aldrig få för mig att bara slänga andras saker så.
Men så är jag väluppfostrad också och har fått lära mig vanligt enkelt folkvett till skillnad mot vad hon måste ha fått i sin uppväxt.
Vilka kassa föräldrar.

Människan jag talar om är en surfitta på runt femtio år, har ett beteende på cirka fem år till och från, sparkar på saker om det råkar ligga nåt på golvet, inte går det att gå brevid det utan nä det måste sparkas på så att det far all världens väg. Att knuffas sitter tydligen också i sen hon var liten unge, hon kan inte gå förbi lite fint utan måste ju knuffa till en annan.
Och det som verkligen sitter i är att hon aldrig har gjort eller sagt nåt som jag skrev i ett tidigare inlägg.
Det är riktigt patetiskt att en kärring i den åldern håller på som en barnunge.

Det lär komma mera om den där, var så säkra.

När man försöker gå ner i vikt och man ökar i vikt i stället trots motion och nyttigare mat då är det lätt att ge upp precis som jag faktiskt gjorde.
Jag förstår verkligen dom som är riktigt överviktiga att dom ger upp, när jag ger upp som inte är så otroligt överviktig lägger ner projektet att gå ner i vikt.
Nu har jag i alla fall bestämt mig att jag ska försöka göra ett försök till, ska försöka att inte äta så mycket godis och kakor som jag gör plus att jag ska försöka att låta bli att köpa läsk.
Men det är ju så gott.

Motionen får jag ta tag i sedan. Men nu när det är sånt dystert väder ute känner jag verkligen inte för att gå ut och motionera en halvtimme eller mer per dag heller och sen kommer ju snön och då blir det bara halt och jobbigt att gå i den. Så alltså framåt våren då snön har smält ska jag ut och promenera.
Har jag tur så kanske jag har lyckats bli av med några kilon genom att låta bli alla sötsaker.
Jag är verkligen en sockergris utan dess like.

Fredagar, Lördagar och Söndagar tänker jag dock unna mig godis och läsk tills vidare. Sen efter det ska jag minska ner så att jag bara unnar mig gott en gång i veckan till att förhoppningsvis sluta helt med onyttigheter.
Då kanske mina kommande promenader gör susen och jag rasar i vikt.

Jag förstår inte folk som har ett heltidsjobb får en hyffad hög lön och sen inte har några pengar kvar efter två till tre veckor.
Jag själv har inget heltidsjobb utan jobbar olika mycket från månad till månad. Har räknigar för flera tusentals kronor varje månad, men jag har pengar kvar ändå när min nästa lön kommer plus att jag försöker spara så mycket som möjligt till sämre tider.
Är jag snål eller är jag enbart ekonomisk?

Personligen skulle jag nog kalla mig själv för lite av varje. Är man van att leva på lite pengar så lär man sig att hushålla med dom pengarna man har och väljer noga innan man går och köper något. Jag går verkligen inte och handlar mig något som jag inte är hundra procent säker på att jag verkligen vill ha.

Och de månaderna jag har mer i inkomst från arbete då lägger jag dom på hög i fall att jag skulle behöva ha till någon oförutsedd utgift enbart för att inte riskera att hamna hos kronofogden som så många andra hamnar hos.

Jag har vänner som sitter och klagar på att dom inga pengar har efter bara någon vecka efter att dom fått lön. Sen när dom berättar vad dom gjort och köpt för pengarna då tycker man verkligen att dom får skylla sig själva. För oftast förutom räkningar så är deras pengar lagda på massa onödigt skit.

Eller har dom dåligt med pengar så att dom inte har råd att äta, men vad gör dom i stället. Jo dom går ut och festar till det en kväll och sen får man höra ytterligare gnäll från dom att dom inte har pengar till mat.
Man ser väl till i första hand till att räkningar är betalda och att mat finns på bordet innan man slösar på resten av pengarna.

Skyll er själva säger jag bara, skulle inte falla mig in att tycka synd om sådana som inte kan hushålla med sina pengar.
Troligtvis är det sådana där bortskämda ungar som fick precis vad dom pekade på när dom var yngre av sina föräldrar så att dom inte fick lära sig pengarnas värde, därför dom inte kan hushålla när dom blir äldre.

Idag har jag fått höra att jag har en kk-kompis.
Har bara haft sex med honom en gång innan och nu är vi tydligen kk-kompiar enligt han.

Men jag har i och för sig inte något emot att vara det med honom, han ser ju inte dum ut heller och är rätt så charmig. Har ju ändå haft sex med honom förut så då kan jag ju ha det igen. Då slipper det ju bli ännu än person på listan. Håller mig hellre till så få personer som möjligt än att göra som många andra som knullar med allt och alla.
Jag vägrar att vara sån.

Jag vill inte ha en kille som pojkvän eller i sängen som jag vet har varit med för många heller. Det är lite äckligt att i så fall ha delat honom med hur många olika andra tjejer som helst.
Killen får ju givetvis ha haft sex med folk innan men  när det går uppemot 15 personer så tycker jag allt att det är för många.
Jag kanske har höga krav. Men sådan är jag, jag kan inte råför det.

Vad besviken man kan bli på personer som man själv säger grattis till när dom fyller år och så får man inte ens ett endaste grattis av dom när man själv fyller även att man nämner samma dag att man fyller år.
Det enda svaret man fick var ett "okej".
Tack så jävla mycket för det, typ.
Riktigt dåligt.

Men det jag ville komma till i det här inlägget var att när hon fyllde år ville hon att jag skulle köpa öl och bjuda henne på så att hon skulle kunna gå ut och festa med mig och fira sin födelsedag. Jag skyllde på att jag inte hade pengar för att slippa bjuda men pengar det hade jag som vanligt.
Det var ju tur i efterhand att jag inte var så snäll som bjöd då hon inte ens kunde kläcka ur sig ett endaste litet enkelt grattis när jag fyllde när jag påpekade det.
Men nu vet jag nån som inte kommer få något grattis av mig nästa gång.
Och det är fler än henne det gäller.

Samtal via en telefon avslutar man ju alltid med ett "Hejdå" men varför avslutar aldrig folk msnkonversationer med ett "hejdå" eller "jag måste gå nu, hörs senare"?

Vad är skillnaden mellan att man skriver på msn och att man pratar i telefon?
Det är så respektlöst av folk att bara helt plötsligt sluta svara då man sitter och skriver via datorn.
Tror ju knappast att folk är så oartiga i telefon så de bara lägger på när dom inte orkar prata mer eller ska iväg och göra nåt annat.

Jag har många på min msn som gör som jag skrev där uppe, och jag blir lika förbannad varje gång om det är något viktigt man vill ha svar på och så får man inget svar på flera timmar eller så får man inget svar alls.

Nu har jag faktiskt inte bara sådana där respektlösa folk på min msn utan även sådana som kan visa respekt.
Dom meddelar om dom ska dra om det så bara är för fem minuter dom ska iväg.
Ett schysst avslut på en msnkonversation helt enkelt.

Oftast så trivs jag inte alls på mitt jobb då det finns folk till allt där. En orättvis chef, tant fjäsk och så en satkärring.
Allt är olika från gång till gång när det gäller chefen. Ibland undrar man om han ens vet vad han säger själv från gång till gång.
Och öron har han inte fått några heller. Man ska lyssna på det han har att säga men säger man något själv så lyssnar han inte det minsta.

Tant fjäsk slickar chefens röv så där lär han ju vara ren för all framtid. Och så är hon ju hans favorit också. Och kan säga och göra vad hon vill utan att han ens blir arg hur mycket fel hon är gör.
Hon är väl den bästa där att jobba ihop med och henne kan man ryka ihop med men så går det i alla fall över efter ett tag, så man kan ha lite skoj emellanåt trots alla tjaffs som kan bli.

När det kommer till satkärringen så är hon sådan som aldrig har sagt eller gjort något så fort man påpekar något hon gjort eller sagt tidigare.
"Det har jag aldrig sagt/gjort" brukar det låta då.
Hon kan verkligen inte erkänna vad hon gör eller säger. Det är ju helt sjukt. Eller så är den gamla haggan så pass senil så hon verkligen inte minns vad hon säger eller gör.
Och det lönar sig verkligen inte att vara snäll mot henne för det har jag försökt med men man har inte igen det. Så snäll mot henne kommer jag absolut inte vara i fortsättningen.
En gång av tio kan hon förvisso vara trevlig, men det är dom gångerna hon vill att man gör något för henne. Och något tack det får man inte.
Jag hatar den där gamla haggan.

Sen finns det ju annat löst folk på det där bygget. Dom träffar man så sällan, vissa är bra av dom, vissa inte.

När det kommer till mig är jag trots allt glad att jag har ett jobb. Även att jag kan vantrivas hur mycket som helst där till och från.
Hade det inte varit för pengarna hade jag inte gått dit.
Fast och andra sidan vem vill gå till jobbet och jobba gratis?
Och vem trivs alltid på sin arbetsplats med arbetskamrater och chefer?
Tror ingen alltid trivs på sitt jobb.
Rätta mig om jag har fel!

Det här kommer vara min första blogg jag skriver utan att någon vet att det är jag. Känns rätt skönt på sätt och vis då jag kan skriva om precis vad jag vill utan att behöva tänka på vad jag skriver om.

Jag kan flumma om jag vill det, kan vara allvarlig om jag vill det.
På de andra bloggarna jag har haft som folk vetat att det är jag som skriver har jag inte vågat skriva så mycket då jag vill ha lite privat för mig själv. 

Men i den här bloggen ska jag alltså försöka vara så öppen som jag bara kan.

Men en vacker dag så kommer det nog bli så att jag kanske avslöjar mig.
Ni där ute lär ju bli nyfikna efter ett tag.

Mer än så här blir det inte idag.

Tre frågor bara innan jag drar, vad är det där pingback för något och hur hittar man andra bloggar om man inte kan deras bloggnamn/bloggadress sen innan?
Hur hittade ni hit då ni inte hade min bloggadress förut heller?