Angeldevil

Min chef är kass, han tror själv att han behandlar alla lika men det kan man ju säga att han inte gör.
Mig blir han vansinnig på och kläcker ur sig kommentarer som han inte skulle gjort till nån av dom andra.
Till exempel jag då jag missade på en antenn, då var jag "dummare än tåget".
Hade nån annan råkat missa på samma sak så det kostade honom pengar hade han aldrig vågat  säga så.

Häromdagen hade en missat på ett släp så att han kanske inte får in sina 1500kr då fick man inte höra honom gapa om att hon skulle va uppmärksam och allt vad det är han häver ur sig till mig om det är nåt.
Men då jag missade på en hall på typ 200kr som han gick i förlust med, då tyckte han det ju var konstigt att jag inte kunde hålla reda på en person.
Men det är väl inte lätt att hålla reda på en person då det går in och ut flera hundra om dagen där men ett ansikte skulle man tydligen komma ihåg bland folkmängden.

Likadant har jag många gånger glömt att stänga av telen så att jag har den på knappt hörbar ringsignal, då gnällde han om att den inte skulle vara på, på arbetstid.
Men när rövslickarn har sin på och det ekar i hela lokalen då hon få sms eller då den ringer då går det inte att säga till att den ska vara avstängd.
Sjukt konstigt.
Surfa på nätet får alla andra göra utom jag också. Konstigt att alla andra får göra vad dom vill men inte jag.

Det här var bara några exempel på hur olika han behandlar oss. Fast som han sa en gång då jag nämnde något om rättvisa, då fick jag höra "på en arbetsplats ska det inte vara rättvist, men i en skola ska det vara det".
Så lite av det förklarar väl varför han är som han är.

Något som jag tycker är helt fel är när han går och snackar om andra anställda till oss andra. Vi har ju inte med alla saker att göra som han berättar för oss om andra.
Jag skulle aldrig kunna säga nåt till honom för då skulle de andra också veta om det sen.
Nä en bra chef snackar inte om andra anställda till resten av dom anställda.

När inte ens chefens ena barn tror att han är en bra chef så är det illa.
Och chefens ena barn har så rätt.

Hade det inte varit för pengarna hade jag inte gått dit. Men nu behöver jag pengar så går dit och gör det jag ska för den sakens skull.
Att pengar kan styra så mycket. Jag är schysst och ställer upp så fort det är nåt, men borde inte för jag får ta så mycket skit som jag inte ens förjänar.

Och han klagar på att jag inte kan ta en tillsägelse, vad konstigt när jag vet hur han är mot dom andra han jamsar med. Inte så konstigt att jag blir arg och sur och tjaffsar tillbaka då. Den dagen han ändrar sig och behandlar mig likadant som han behandlar dom andra, då ska han allt få se att jag visst kan ta en tillsägelse.
Han fattar inte att det handlar om hans attityd gentemot mig som gör att jag blir grinig och förbannad och tjaffsar tillbaka.
Men så tror han ju att han är felfri också.
Han gillar verkligen att känna att han har makt över folk har jag kommit på.