Angeldevil

Jag känner mig rätt kluven i det här med att hitta någon.
På sätt och vis vill jag ha någon som finns där och på sätt och vis inte. Jag trivs så otroligt bra för mig själv men ändå så finns det något inom mig som säger att det skulle vara gutt att ha någon i mitt liv som bryr sig om och älskar mig för den jag är trots mina fel och brister.

Men i och med att jag har så svårt att lita på folk så lär det väl dröja innan jag hittar någon som jag verkligen fastnar för.
Och kommer personen stå ut med mig innan han verkligen fått mig att lita på honom.
Fast om personen i fråga verkligen har känslor för mig så gör han det genom att visa att jag är den enda för honom.
Inte genom att köpa saker till mig för jag gillar inte att bli köpt.
Jag vill ha kärlek visad genom ord och handlingar.

Visst det är väl gulligt om man får rosor nån gång och sånt där men det är inte det som är viktigast i ett förhållande enligt mig, som föredrar gulliga ord och handlingar.
Man har ju sett exempel på tjejer som klagar på och till sina killar att dom aldrig får nåt.
Men varför är det bara killen som ska köpa till tjejen?
Tjejen kan väl göra killen glad genom att köpa eller göra något för honom som omväxling tycker jag i alla fall.

Vågar knappt hoppas på att hitta någon längre, man blir ju ändå bara sviken i slutändan när man väl börjat lita på personen.
Och varje gång blir man lika besviken, ledsen och arg. Men man borde ju ha vant sig.