Angeldevil

Nu var det längesen jag skrev här.
Har inte haft ork, tid eller motivation till att skriva.
Men får väl ta och börja igen och uppdatera vad som hänt sen sist.
Blev på sätt och vis tack och lov uppsagd från det där jobbet som jag trivdes på förutom med folket.
Annars hade jag väl stått där än idag och vantrivts och tjafsat med idioterna.
Hade tur att få nytt jobb efter ett halvår, dock bara ett vikariat som jag snart blir av med.
Men jag trivs i alla fall trots mycket gnäll från kunder, men huvudsaken är att chefen och samordnaren är nöjda.
Bra chef och bra samordnare har jag till skillnad mot vad jag hade innan.
Dom är mänskliga och har förståelse och är jättetrevliga båda två.
Inget ont om dom alls.
Så det ska bli synd att jag blir av med jobbet snart.
Får hoppas att dom kanske har nåt mer jobb fast nån annanstans.

Annars, ja livet går upp och ner.
Funderar på vad jag ska göra med livet.
Vad vill jag göra ?
Ja, det var en bra fråga, lär jag någonsin komma på det?
Känns som om att alla andra redan vet vad dom vill med livet och själv sitter jag här och har inte den blekaste aning.
Känner mig rätt ensam så sett.
Är jag helt onormal som inte vet vad jag vill bli eller vill göra?

Har inte orkat skriva om det där jobbet på länge. Men det är väl dags att börja igen.
Fattar inte hur jag står ut där. Men gäller väl att hålla ut tills nåt annat dyker upp som jag kan söka och förhoppningsvis få.
Nu jävlas till och med chefen i tysthet.
Man vet ju vad han berättat att han var med att göra om en tidigare anställd så inte så svårt att fatta att han gör som han gör nu på ren jävelskap.
Och så fort nåt  hänt eller så, då får jag skulden oavsett om jag jobbat eller inte.
Och när han gick och kollade på schemat och såg att det inte var jag som jobbat så ändrade han sig till att det var en annan dag då jag jobbade.
Idiot.
Inte ens vissa av hans egna anhöriga tycker att han passar som chef då är det illa.
En annan anställd där verkar i alla fall förstå mig men tyvärr jobbar aldrig personen längre då den bara går på timmar och sällan blir intagen då den där har sina nya favoriter som jobbar mer än vad jag gör som till och med har en tillsvidareanställning.
Men i vilket fall som helst så det sköna är att den personen jag snackar om också märkt att han favoriserar och behandlar alla olika och att det inte finns nån rättvisa på det där stället.
Men enligt chefen ska det ju inte vara rättvist på en arbetsplats har ju även hon fått höra och inte bara jag.
Skulle kunna dra upp massa exempel på vad han håller på med.
Men jag orkar inte idag.
Ska njuta av att jag är ledig och slipper gå dit.

Nu är det nog påväg att bli som det var förra året.
Det har varit lugnt på jobbet tills igår då inget har stått i den där svarta kalendern när nån glömt nåt och sånt.
Men igår då jag kom så hade ju tant fjäsk varit tvungen att skriva i den.
Det var ju en säck som stod kvar som jag missat att ta bort då jag gick hem.
Dom andra har missat hur mycket som helst som jag märkt då jag kommit på morgonen och inte fan har jag skrivit i den där dagkalendern då om det.
Tycker den är så patetisk.
Och folket som skriver i den är ännu mer patetiska.
Kors i taket att det hållt sig sen 1 januari tills igår att ingen antecknat nåt sånt!

Och tant fjäsk är den som tjatat mest om att det bara ska skrivas "viktiga saker" där i och "att man inte behöver skriva allt där" och "att det är mänskligt att glömma" särskilt om nån skrivit om henne så gäller det.
Men tydligen inte när hon ska skriva om mig som det i detta fall gäller.

Undra om det bara är på vår arbetsplats det finns en sån där bok som man ska skriva upp precis allt om andra när dom glömmer och så vidare?

Har frågat andra folk om hur dom har det på deras arbetsplatser, men där förekommer inget sånt.
Kanske beror på att det inte är vuxendagis på deras arbetsplatser och att det är mer moget folk.

Lite väl omoget av en 36-årig trebarnsmamma att hålla på så som har vuxna barn dessutom.
Snart börjar hon väl skriva dagbok om mig igen i ett anteckningsblock som hon gjorde sist.
Det förvånar mig inte.

Jag som skulle bli snabbare på att skriva i denna bloggen. Så bra det gick, inte.
Skärpning, Angeldevil!
Men har man inget att skriva om så är det ju inte så lätt att bara sätta sig ner och skriva.
Har försökt men raderat lika fort och lagt det på hyllan.
Med denna blogg ville jag typ bara visa att jag faktiskt finns kvar.
Och ni som läser om ni nu brukar återkomma till min blogg så kommentera gärna så jag vet om jag har några läsare överhuvudtaget.
Har jag det inte känns det ju inte så viktigt att uppdatera så ofta.
Ja, ni förstår säkert hur jag menar.
Man skriver ju bloggar för att andra ska få chans att läsa och ge synpunkter och sånt på den och för att få läsare.
Ingen tycker nog det är kul att skriva när dom inte får respons.
Eller?

Nu var det ett tag sen jag skrev i min blogg så nu är det på tiden att skriva i den en sista gång för i år.
Rätt logiskt att det blir sista dagen då det är den sista December.
Nästa år ska det bli mer bloggande än vad det blivit i år.

På jobbet har det löst sig sen chefen snackade med den där människan.
Det är ju skönt och hittills har det faktiskt hållt i sig.
Verkar som om att det kommer att göra det med.
Men lika bra att inte hoppas på för mycket.

Ikväll ska jag iväg till en kompis så vi blir några styckna som ska lägga ihop och laga massa mat och ha det trevligt.
Just i skrivande stund känner jag inte alls för att åka dit. Men det är ju som vanligt med mig.
Men det blir ju säkert trevligt då jag väl kommit dit.

Något nyårslöfte tänker jag inte ge ikväll men visst finns det saker jag vill ändra på.
Men något löfte om det tänker jag inte ge.
Tycker inte att ett nytt år ska behövas för att förändra saker.
Vill man förändra saker så kan man börja med det direkt.

Nu ska jag faktiskt inte skriva mer förutom att jag hoppas att jag får en trevlig kväll och att ni andra som läser här också får en trevlig kväll.

Gott nytt år!

Nu kanske det blir ett slut på den där mobbingen mot mig.
Chefen har snackat med den där haggan nu i alla fall och även med mig, fast dock inte samtidigt.
Och vad han sa till henne har jag ingen som helst aning om.

Hon hade i alla fall hävdat att anteckingsblocket som stod hennes namn på var privat. Men man lägger inte privata saker på en bänk där vem som helst kan läsa dom och den meningen hade tydligen chefen också att man inte gör.
Tur det.

Till mig hade hon skrivit en lapp tillbaka då jag skrivit i ett nytt block och ställt där hon hade sitt att jag skulle gå till facket och att jag var trött på mobbingen och sånt där.

Och det hon hade skrivit var så löjligt. Att hon skulle ringa dit och säga att jag stulit hennes dagbok och att jag gick igenom personliga saker och så vidare.
Hon är en tönt.

Det är nästan så att man börjar skratta åt en trebarnsmammas beteende.
En med tre nästan vuxna barn borde väl bete sig vuxnare än så som hon gjort?
Skriva dagbok om en kollega, det är så omoget gjort.
Jag hatar henne men måste väl komma överrens med fittan då vi jobbar ihop för att det ska funka på den där arbetsplatsen.

Ja, det ska bli intressant att se vad som händer i dag på det där stället.
Om hon säger nåt eller inte!
Hon kanske mognat och lärt sig at hälsa sen chefen pratat med henne.
Men han trodde ju inte på mig då jag sa att jag hälsat på henne fyra gånger utan att få nåt svar.
Då försvarade han ju fittan med att hon säkert inte hörde.
Men han vill väl inte tro nåt sånt om sin favorit så därför är det ju inte sant det jag säger.
Jag blir bara förbannad på idioterna där borta.

Jag har verkligen inte orkat skriva nån blogg nu på evigheter men det är väl inte så undra på med tanke på hur jag haft det på mitt jobb med dom där haggorna till kollegor.
Men nu kanske det ordnar upp sig får jag hoppas.
Jag kunde inte låta bli att slänga det där blocket på chefens skrivbord igår när fjäsk gått hem. Jag fick verkligen nog av hennes skit hon höll på med.
Då hon skrivit massa lögner och till och med personangrepp mot mig och skrivit "tur att hon tycker om sig själv när ingen annan gör det" och så vidare plus det gamla vanliga tugget att jag inte kan och sånt.
Det fick bägaren att rinna över hos mig.

Hörde nåt om att chefen min varit vansinnig igår kväll där hemma hos dom över vad den där haggan gjort.
Det hoppas jag verkligen att han visar där idag om han snackat med henne.
Vilket jag hoppas att han gör.
Och att han inte mesar till sig också när han väl står där.

Kanske missbedömde honom lite där genom att låta bli att gå till honom och snacka med honom från början.
Men med tanke på hur han har varit mot henne innan så har jag verkligen inte trott att det skulle vara någon ide att ens göra ett försök men tydligen så kanske han är rättvis när det kommer till mobbing på arbetsplats i alla fall.
Tur att jag lät det gå så långt som jag faktiskt gjorde, då hon började med ännu mer påhopp än tidigare.
Som att skriva "Imorgon jobbar jag med "Angeldevil" BLÄÄÄ".
Helt sjukt att en 36-årig trebarnsmamma beter sig så sjukt. Är det sånt hon lär sina barn, att mobba andra, att det är okej?
Hon måste verkligen gått hem och onanerat och blivit grymt kåt av sitt sätt då hon visste att jag skulle läsa i det där blocket så fort hon vände ryggen till.
Nån annan rimlig förklaring finner jag inte till ett sånt sjukt beteende.
I vilket fall så är den där usla behandlingen av mig oförlåtlig.
Och till och med våra extraarbetare visste om och läste i det där blocket vad hon skrev om mig.
Ruttet av dom också att inte gå till chefen med det. Men på sätt och vis tur, då fick jag ju mer vatten på min kvarn.
Jag lämnade ju något efter mig, men det tar jag i nästa inlägg.

Igår kom den där satans pallen fram då chefen själv behövde den annars hade den nog varit gömd än idag.
Den där fjäsk hade ju gömt den.

Och chefen tyckte att att jag fick skylla mig själv att dom skrev anteckningar om mig då jag var som en igekott.
Men förvånade mig inte alls att han skulle tycka en sån sak då han själv hjälpte till att bli av med en tidigare anställd och gjorde så att den personen sa upp sig själv då han inte bara kunde säga upp personen i fråga.
Vilken skitchef.

Och jobbet jag sökte ringde jag om igår, fick det tyvärr inte.
Det var ju riktigt synd, hade så gärna velat ha det men det var redan tillsatt folk där.
Jag gör nästan vad som helst för att få ett annat jobb så jag slipper det jag är på nu.
Horar hellre runt känns det som.
Det är nog fan till och med bättre det än att va på ett sånt skitställe som jag är på nu.

Nu blir det att söka vidare igen, men tyvärr inte det lättaste i dagens läge då det skärs ner på folk överallt.
Men en vacker dag ska turen komma till mig, får jag verkligen hoppas.

Jag blir inte klok på den äldsta haggan på jobbet. Idag var hon hur trevlig som helst. Men lär väl ha berott på att hon fick gå hem en halvtimme tidigare också för att hon skulle till tandläkarn som det så fint hette.
Nästa vecka lär den här dagen vara glömd sen kommer hon att va lika sur igen och bete sig mer omoget än en barnunge.
Var så säkra. Jag har så rätt.
Lär uppdatera om intrigerna.
Inte bara för att ni ska få något att läsa, det här är även mitt sätt att bearbeta saker och ting, genom att skriva av mig.

Jag längtar tills på Tisdag. Jag ska ringa om ett jobb då.
Vill så gärna ha det, behöver verkligen pengarna och skulle inte vara dumt alls med ett jobb till om jag nu har sån tur att jag skulle få det.
Lika gärna som att sitta här hemma och inte göra något särskilt alls på min lediga tid så kan jag ju lika gärna jobba. Så ansträngande är det egenligen inte om man tänker efter. Man är nog mest trött för att man är vaken tidigt. Ja, i alla fall så känns det så för min del många gånger.
Jag kan gärna ta att jag är trött som bara den bara jag får ytterligare ett jobb så att jag tjänar massa med pengar så att jag kan göra något roligt för dom när jag väl kommer på vad jag vill göra vill säga.

På Tisdag ska jag i alla fall uppdatera mig i bloggen om hur det gick med det där jobbet, om dom behöver folk där eller inte och om det blir jag i så fall som får jobb där.

Igår när jag kom till det där jobbet lät jag faktiskt bli att hälsa på den där fjäsk.
Varför ska jag hålla på att hälsa när ingen annan gör det?
Jag har hälsat vid tre olika tillfällen och inte fått något svar så nu ger jag helt enkelt fan i det.
Kollade in om den äldre haggan hade skrivit något om mig, kors i taket hade hon inte det, väldigt konstigt då jag gjort precis samma saker dagarna innan och fått massa skit skrivet om mig att jag inte skulle ha gjort både det ena och andra.
Och den här gången hade jag till och med hoppat över en sak bara för att den där pallen är borta då jag inte når.
Hade väntat mig att få se något skrivet om det, men människan kanske tänkte till som omväxling och förstod att det inte hade gått då jag inte når.

Passade på att ringa till ett annat ställe om jobb igår från arbetet.
Håller tummarna för att jag har tur och kan få det.
Visserligen blir det ju lite problem om jag skulle lyckas, men det går säkerligen att lösa på ett eller annat sätt.
Så håll tummarna för mig nu när jag ringer tillbaka på måndag eller tisdag att jag har sån tur så att jag kanske kan komma ifrån stället där jag är på nu eller kanske kunna va kvar för pengarnas skull och ha två olika jobb.
Jag vantrivs ju så med allt utom arbetsuppgifterna på det jobbet jag har nu.
Dom är ju lite roliga i alla fall, men vad spelar det för roll när man mår dåligt av att gå dit på grund av folket?
Trivs man inte med folket så blir ju arbetsplatsen värdelös men trivs man däremot med folket så kan man gå till en värdelös arbetsplats och jobba och trivas för att folket är bra.

En vän ringde och väckte mig i morse hur tidigt som helst enligt mig, klockan nio.
Egentligen inte tidigt i normala folks ögon som börjar jobba klockan sju varje morgon.
Men för mig var det tidigt som har oregelbunda arbetstider och ska jobba tills midnatt i kväll, då är man inte så sugen på att vakna så tidigt.
Men i vilket fall som helst så skulle han snacka med sin arbetskollega på sitt jobb om min situation på jobbet och sen ringa tillbaka sen.
Gulligt av honom att bry sig.
Han ringde sen efter det och berättade att hon hade tyckt det var förjävligt och att jag skulle ta kopior och sånt på det som stod skrivet om mig och att jag skulle gå till facket med det.
Jag personligen är lite skeptisk mot att gå till facket, då jag varit inne och läst hur mycket som helst på nätet om liknade situationer som min, där dom inte fått någon hjälp.
Men skulle ju kanske kunna ringa lite anonymt dit och höra mig för om saker och ting.
Eller vad tycker ni som läser här, förutsatt att ni läst massor av mina tidigare inlägg vill säga och kan bilda er en uppfattning?

Usch, allt det här ältandet tär rätt rejält på mig, magen svider och jag har en oroskänsla från det att jag vaknar tills jag somnar och inte ens i sömnen kommer jag ifrån skiten.
Drömmer om eländet i stället.
Det är inte så det ska va på något sätt.
Allt bara ligger och maler i bakhuvudet på mig vad jag än gör, om jag så umgås med folk så finns det där.
Jag kommer bli tokig på riktigt om den där psykiska mobbningen fortsätter på min arbetsplats.
Det tar grymt mycket psykiskt när folk behandlar en som luft också, det är inte bara genom ord och handlingar man kan må dåligt av.
Jag har tappat motivationen helt och hållet nu, orkar knappt le åt folket som kommer och handlar.
Känns helt meningslöst att anstränga sig när man ändå bara får skit.
Då kan man lika gärna låta bli att anstränga sig.
Fel tänkt egentligen för då ger man dom bara vatten på sin jävla kvarn.
Och det nöjet ska dom inte få, inte en chans.

Nu har jag varit hemma ett tag och fixat med både det ena och andra så nu tänkte jag att jag skulle sätta mig här och uppdatera som jag skrev tidigare idag att jag skulle.
Det var som vanligt idag när jag kom till det där stället, jag lät faktiskt bli att hälsa för att se om den äldsta haggan hälsade och kors i taket så gjorde hon ju det trots att jag inte hälsade först.
Henne fick jag stå ut med i en timme innan hon slutade.
Jag bara stod och väntade på att klockan skulle gå så att jag skulle slippa se henne.
Anledningen till det var att jag skulle kolla upp om hennes bästis, den fjäskande haggan skrivit något nytt.
Det hade hon. En hel drös osant skit igen.
Plus att hon skrivit och berömt en annan som jobbar där, vilket hon aldrig gör annars, vilket fjäsk.
Fast det är jag ju inte ensam om att tycka att hon är, fjäskig alltså.
Sen när det var den fjäskande haggans tur att börja jobba för att avlösa mig så hälsade jag då jag är lite mer vuxen och uppfostrad än vad hon och den andra haggan tydligen är.
Hon gick bara förbi och låtsades som om att jag inte fanns där.
Moget, eller inte.
Så jag bara gick därifrån då jag slutat utan att säga hejdå. Kändes som om det inte var nån vits med att säga det ändå, för jag hade ändå inte fått något svar.
Var grymt glad över att få åka hem, fast jag åkte inte hem, drog till en grymt bra vän i stället.
Blev bjuden på mat då han ändå skulle äta.
Det var gott och längesen jag åt med för den delen.
Får bjuda tillbaka snart igen.
Frågan är bara på vad?

Det är ju inte med glädje jag åker til jobbet idag. Jag är grymt nervös över vad som komma skall.
Hoppas verkligen att det blir lugnt.
Min mage pallar inte med mer skit nu därifrån.
Jobbigt att behöva oroa sig om hur dagen där kommer bli och om vad jag eventuellt kommer att få läsa för skit om mig själv.
Undra om någon kommer hälsa eller om dom bara blänger som dom är duktiga på.
Bara det är psykiskt jobbigt när folk inte ens kan kläcka ur sig ett hej utan bara blänger surt.

Nu måste jag tyvärr göra mig i ordning och åka.
Lär uppdatera sen ikväll någon gång hur det var och om jag var nervös och orolig i onödan.
Håll tummarna för mig att det varit okej.

Ibland när jag snackar med mitt ex kan jag sakna honom hur mycket som helst och önska att han fortfarande var min, även att jag egentligen inte vill ha honom igen.
Kan sakna hans omtänksamhet och att han alltid fanns där och ställde upp.
Han var otroligt lätt att prata med om allt och han lyssnade och förstod.
Jag älskade honom grymt mycket den tiden vi var ihop, men som vanligt funkade det inte i längden.
Sorgligt men sant.

Önskar att jag en vacker dag kommer att hitta någon som har hans underbara personlighet.
Men tyvärr så finns det ju inte många som har den.
Så att alltid jämföra alla med honom är nog korkat.
Ingen slår honom.
Än så länge.

Personen i fråga kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.
Älskar honom, som vän numera.
Han har ett hjärta av guld och är guld värd.

Imorgon ska jag till det där helvetesstället igen som kallas jobb. Jag är inte alls upplagd då jag sitter här och fryser och har mig.
Kanske är därför jag fryser så gudförbannat för att jag inte vill dit, eller så är det så att min huvudvärk och illamående som jag var hemma för har börjat övergå till feber och annat skit.
Hoppas inte.
Pengarna behöver jag mer än väl till mina fina räkningar som ligger i en fet hög.
Jävla räkningar som snor alla mina pengar varje månad.
Pengarna är ju bara inne en snabbvisit på mitt konto och sen drar dom lika fort.
Om dom ändå kunde stanna, för gott.
Men sån tur ska jag väl inte ha.
Får hoppas att jag har tur att vinna några miljoner någon gång.
Då blir jag lycklig.
Pengar gör visst människor lyckliga.
Mig skulle dom göra lyckligare än lyckligast.
Tänk så skönt det skulle vara att vara ekonomiskt oberoende, kunna göra precis vad som när som utan att behöva vända på vartenda öre.
Vilken lycka det vore.
Och då skulle jag slippa det där jobbet jag är på nu och framför allt så skulle jag slippa se haggorna något mer.
Jag skulle säga upp mig innan chefen hann att blinka.
Vilken önskedröm.
Låt denna önskan bli sann.